Tyvärr blev det en sen morgon med tanke på att jag var ute i går. Eller ute och ute.... vi var inne hemma hos Emma på Sopemaden och hennes Peter. Andra stjärnor där var Eiram, Emelie och Amanda. Mycket trevligt och ganska sent.

Äntligen! I dag sken solen och livet lekte. Nacken ganska ok (förutom nu på kvällen då jag konstaterar att vänster arm domnar mer och mer - scary. Kan inte lyfta den över axelhöjd. Antagligen någon nerv...)

Var på väg ut med Salle-Mannen när Caroline ringde och var ridsugen. Det var ju naturligtvis ok och hon kom på studs. Jag, Salle och Essie gick iväg lite tidigare. När vi sedan stannat vid ett gärde så Salle fick bete så kom Caroline och Casino. Tog lite bilder som får bli en stilstudie....

 Här kommer radarparet.

Köttbullen är i rullning ;-)

Snygg skugga - inte! Det är här man skulle photoshop´a om man kunde.

Lite snack och så....

Efterpyssel. (Satt två timmar med photoshop och letade efter en ikon, som ska finnas, som kunde få bort Casinos blixtöga. Resultat? Noll som ni ser. Hittade inget! Försökte måla, men då blev det ÄNNU värre. Datorer! Eller är det kanske skit bakom knapparna...)

Måste bara förtydliga att Casinos frisyr är skapad av de andra hästarna, inte mej. Manen är avtuggad i spännande etapper..... 

Har väl också krokat på EFIT Ett Foto I Timmen. Ganska kul....

Jag har lagt upp dem på http://efit.nu/hastochhund om någon vill kika hur oglamorös en vanlig dag kan vara...

Regn, regn, regn. TrÅÅÅÅÅÅkigt! Jag får väl bara sno uttrycket från Caroline - "tittochklapphästar". Så mycket mer blir det inte nu.

Milous täcke köpte jag i somras när jag och Emelie var på shoppingturné. Hon har ju öga för sådant. Det var nämligen bra för det var inte så djupt (kunde kanske ha varit aningen djupare). Andra täcken hänger halvvägs ned till hovarna.

Sicket eländesväder. I somras när jag testade täcke på Milou så tyckte han att det var ganska läskigt. I dag kände jag att han behövde ha ett på sig. När jag kom med det stod han blickstilla, precis som om han visste att det skulle bli skönt att få ett sådant på sig.

Hundar och katter kurade ihop sig inne med mål att fösöka sova sig igenom eländet.....

Johan, som den vänlige själ han är, lade över dem en skinnfäll.

Busige Kompis.

Å, så var det då julaftonskväll. Nyss kommit in från kvällsfodringen och det blev naturligtvis lite extragott till djuren. Hästarna fick extratillägg i kvällsmaten av äpplen, knäckebröd och morötter. Katterna har fått extraprima jättegourmé snaskegod kattmat. Hundarna har fått pastejtårta, julskinka och köttbullar.

Dagens bjällerklangsturné gick fint. Iklädda tomteutstyrslar och med gllitter på sele och vagn gav vi oss av. Med hade vi jullikör och chokladkartonger. Jag brukar göra jullikör och julgodis till grannar och vänner, men i år så blev det bara likör och köpta chokladaskar pga nacken. Ja, ja det är tanken som räknas även om det känns B. Vi bjällrade oss i väg och körde sedan runt bland grannarna och delade ut grejerna. Johan var en prima tomte. Det började dock blåsa på hemvägen och det var tur att vi hade extra skinnfällar med oss. Tyvärr tar det bort mycket av stämningen när det är massor av plusgrader, grått och disigt. Allt ser lite sunkigt ut.

Hos en granne...

Casino var fantastisk! Han pinnade på rakt och fint framför vagnen. Lät sig navigeras och vändas på gårdar och parkeringar. Han fixade bilmöten på smal väg utan problem och stod snällt och stilla vid varje hus och väntade medans "nissen" sprang och lämnade gåvor. Han lät sig fotograferas och klappas av små barn. Helt exemplarisk.

Väl hemma blev det avselning, borstning, extra morötter, klapp och puss samt ett täcke på eftersom jag inte ville att han skulle bli kall efter denna kraftansträning. I och för sig skrittade han hem den sista biten med mej gåendes bredvid, men ändå...

GOD JUL TILL ER ALLA!!!!

Dan före dopparedan... Nu hastar det att få allt klart till jul. Hos oss har det av förklarliga skäl varit lite klent med förberedelserna, så nu gäller det att prioritera.

Prio ett var att fixa till för hästarna. Jag har ju inte orkat hålla efter som jag brukar, men nu ställde snälle Peter upp och mockade och jag pekade. Med renmockad lösdrift, fullt med ny ren halm i stallet, skurade mat. och vattenskålar samt fylld höhäck känndes det ändå som om julen är nära....

När allt var klart hos hästarna orkade vi inget mera. Det får duga inne. Det gäller att prioritera ;-).

Johan hjälpte också till....

Salle kollar om om vi har bäddat bra...

Mammas ängel!

Både termobaren och vanliga vattenhon är i bruk. Tur för i bland är två törstiga samtidigt.

Lösdriften. Den bästa investeringen var att hårdgöra ytan. Inget klafs i lera och lättmockat!

Tja, då var det dags för nästa del i Operation Bjällerklang. Det var dags att testa att köra till ackompanjemang av bjällor.

När jag började skramla med dem insåg jag vad mycket begärt det är av hästen att ha en sådan runt nacken. Vilket väsen!!! Och ur hästens synvinkel så hänger det ju med hur de än rör sig! Jag såg för min inre syn hur han skulle skena i vild panik över stock och sten med bjällorna dånande...

Började med att skramla med dem när han stod lös i trädgården - ingen reaktion. Satte fast honom och selade på, skramlade med bjällorna lite försiktigt - ingen reaktion. Satte dem runt halsen på honom och ledde runt honom i skritt och trav - ingen reaktion.... Nu är det ju inte så att han är så sävlig, utan helt enkelt att detta var ingenting som han hade något emot eller någon åsikt om. Det var bara att spänna pållen för vagnen.

Jag gick första biten som i går. Som sagt bjällorna var inget problem, men däremot ville han hem igen (kanske var det dumt att ge kraftfoder hemma i går - kanske skulle man ha med en hink och ge honom pyttelite när vi är långt hemifrån...... hmmmm) I vilket fall ville han vända hem och det var som i sången "än slank han hit och än slank han dit och än slank han ner i diket...". Då KÖR han med mig! Svänger vänster - jag tar i höger tygel - då kastar han sig åt höger - jag måste parera med vänster o.s.v så är det som fyllekörning mellan vägkanterna. Han vet att jag är för långsam för att hinna parera i tid och kanske kan han hinna runt... Vilken tur att det inte är spårsnö så någon har sett krumelurerna utmed vägen. Med lite tålamod och envishet så rätade det dock ut sig efter ett tag ;-).

När vi passerade ett hus i grannskapet så stod det fullt av folk utanför. De videofilmade och fotograferade oss. Det fick de väl. Tänkte dock att det var synd att jag inte hade piffat upp mig och Casino lite, vi såg lite "bösiga" ut. Det var ju fortfarande bara fråga om övningskörning. I vilket fall blev jag invinkad och bjuden på glögg och pepparkakor!  De tyckte att det hade låtit så mysigt när vi kom och att det blev lite mer julstämning. Dessutom fick barnen klappa på Casino. C fick också pepparkaka vilket han uppskattade mycket. Han skötte sig bra. Stod faktiskt hyfsat stilla medans jag julade mig och pratade.

Mest nöjd var jag när jag backade ut och vände. Han lyssnade när jag bad honom backa, vände vänster i skaklarna när jag bad om det och traskade snällt i väg. Wow. Tack lilla ponny att du var schysst och ställde upp när jag hade publik =D. På hemvägen travade vi en längre bit. Det var urmysigt.

Nu ska lille C få vila i morgon inför sitt stora uppdrag på julafton!

Svårt att ta bilder när det skumpar... så det är lite suddigt och dant.